Är det där verkligen jag?

tjaa...

Ja ibland kan man ju inte riktigt stå för saker eller arbeten man gjort. Jag kan ju inte annat än skratta när jag kikar igenom gamla inspelade pjäser och dialoger. Tur att man utvecklas ändå, hoppas den känslan är äkta också för annars blir de jobbigt till antagningen för scenskolan haha.

men jag kan iallafall med all sannolik säga att jädrar vilken laganda vi hade!

ska föreställa mig längst till vänster, med lite buskars där som täcker halva ansiktet ;)